Minnen

Igår var en dag för att minnas och le när man tänker tillbaka på de som inte längre finns kvar. När man åker förbi en kyrkogård på Alla Helgons dag ser man många ljus som är tända för de saknade.
När Eddie dog i våras hade även en vän gått bort nyligen. Vännens begravning blev därför också en sorts begravning för Eddie, han skulle regera marsvinsflocken i alla sina dagar men fick istället gå vidare tidigare än beräknat. 
Ninja var den som det märktes mest på att de saknade honom. Hon letade frustrerat och otroligt rastlöst efter nåt att göra då hennes karl inte längre fanns där för att leda expeditioner till alla lägenhetens vrår. Rastlös är hon fortfarande söta lilla Ninja men frustrationen verkar har gett med sig lite nu.
 

Frugan och jag.

Finbesök

Häromdagen kom syster på besök, med Ninja i bagaget (nä i transportburen såklart!)Ninja passade in hur bra som helst precis som hon varit med hela tiden. Bella fick för sig att försöka sätta henne på plats men fick nog inte riktigt den reaktionen hon önskade. Ninja lever i nuet och har ingen önskan att klättra på någon rangordning, hon bara är och drivs av en nyfikenhet som överträffar det mesta.
Drottningen och ledaren i gruppen Sookie bryr sig inte direkt om nykomlingar så länge de visar den respekt som hon förtjänar.

Drottningen sprätter loss.

Ninja

Sommar och ljuvlig klöver.

Ninja kom till oss tillsammans med sin mor Våfflan.
Hon är liten i storleken men full av rastlös energi och gillar att vara med där det händer. Hon är först fram för att undersöka och tittar på en med sina stora ögon så fort man kommer nånstans i närheten av marsvinsboendet.
Ninja är den enda av tjejerna som verkligen njuter av att bli klappad och kuttrar nöjt när man hittar de rätta ställena. Däremot har hon inte tålamod att sitta i famnen då hon gnäller med sin hesa röst för att visa sitt missnöje.